Var snäll mot dig själv tiden efter förlossningen
De första veckorna efter en förlossning kan kännas överväldigande med allt som...
Läs mer
Ångest och oro vid amning kan bero på något som kallas D-MER. Det beskrivs ofta som en känsla av kraftig ångest och melankoli som sköljer genom kroppen när mjölken rinner till. Men skulle det inte bara vara “härligt” att amma och bildas någon form av lyckohormon? Hur vanligt är egentligen D-MER och varför finns det så lite att läsa om det? Här berättar Rebecca Svensson, leg. psykolog på Ella, mer om D-MER och ångest vid amning.
Ångest vid amning kan bero på många olika faktorer, men något som en del kvinnor drabbas av är det som kallas D-MER, dysphoric milk ejection reflex. Mer kunskap om D-MER är otroligt viktigt. Just för att det kan ge en lättnad som nybliven förälder att veta att det inte är något fel på just en. Det är också ofta hjälpsamt att inte känna sig ensam och se att andra faktiskt lider av samma sak. D-MER är en kemisk process som sker i kroppen och kan beskrivas som en stark negativ känsla, eller olustkänsla när mjölken frisätts från bröstet. Känslan håller bara i sig en kort stund och kan vara olika stark hos olika personer. I en studie från 2019 finner man att lite färre än var tionde kvinna drabbas, men det behövs mer forskning och större studier. Säkerligen finns det också ett stort mörkertal.
I nuläget finns det få forskningsstudier på D-MER, men det börjar dyka upp fler. Just att det finns lite forskning kan bero på olika faktorer, exempelvis att många mammor känner skuld och skam över sina egna känslor vid amning, vilket gör att man inte vågar berätta. Det leder till att många nyblivna mammor tror att det är deras fel, vilket inte stämmer alls. Det är också otroligt viktigt att inte jämför sig med andra, alla har ofta svårt på något sätt. Tyvärr finns det också bristande kunskap kring ämnet hos vårdpersonal och kvinnohälsa har inte haft särskilt hög prioritet vad gäller forskning, men det går framåt.
I den forskning som finns visar det sig att det finns olika grader av D-MER. Det fungerar som ett spektrum där vissa drabbas mer och andra mildare vad gäller symptomens intensitet och hur ofta symptomen kommer. För vissa kommer symptomen starkt vid varje amning, för andra bara ibland. Det kan också skilja sig åt efter olika graviditeter. Om du väljer att amma på nytt behöver det inte vara så att symptomen kommer tillbaka, vilket kan vara skönt att veta.
Även tidsintervallen kan variera och känslorna kan hålla i sig i allt från 30 sekunder till 2 minuter. Det kan vara skönt att veta att det alltid håller i mindre än 5 minuter. Symptomen kan som sagt inte kontrolleras av mamman, de kommer automatiskt. Kort beskrivet beror symptomen på hormonomställningar när mjölken frisätts. Det viktigaste för en mamma kan vara att veta att det inte är farligt, det sker bara under en kort tid och kommer gå över. I nuläget finns det ingen behandling som gör att symptomen går över, men man utformar olika strategier som kan göra det enklare att hantera.
En sak som vi psykologer arbetar mycket med är psykoedukation, vilket innebär att patienten får lära sig mer om diagnosen och symptomen. Många upplever att det blir lättare när man som mamma får veta mer om D-MER, och att det inte är något man själv rår för.
Det finns vissa strategier som skulle kunna lindra symptomen. Till exempel återhämtning och vila (vilket såklart kan vara svårt med en liten bebis), att äta ordentligt och att motionera. Det kan ibland vara hjälpsamt att göra något man mår bra av vid amning, exempelvis se en bra rolig serie, göra en avslappnande andningsövning eller lyssna på favoritmusik eller podd.
Kom ihåg att amning inte ska vara ett långt lidande. Det är viktigt att du mår bra och att amningen inte får dig att må väldigt dåligt. Ditt mående är viktigt som nybliven förälder – och du ska tas på allvar.
Källor:
Macrina Heise A. Sadness When Breastfeeding [Internet]. Rochester: Macrina Heise A; C 2023 [citerad 01-09-2023]. Hämtad från: https://d-mer.org/
Ureño TL, Berry-Cabán CS, Adams A, Buchheit TL, Hopkinson SG. Dysphoric Milk Ejection Reflex: A Descriptive Study. Breastfeed Med. 2019 Nov;14(9):666-673. doi: 10.1089/bfm.2019.0091. Epub 2019 Aug 8. PMID: 31393168.
