Var snäll mot dig själv tiden efter förlossningen
De första veckorna efter en förlossning kan kännas överväldigande med allt som...
Läs mer
Visst är det fantastiskt med barn? Buset, goset och kramarna. Men ofta krockar de rosiga förväntningarna med den utmanande vardagen för nyblivna föräldrar. Katarina Blom är leg. psykolog och tipsar om hur du kan hantera denna krock mellan förväntningar och verklighet: föräldraparadoxen.
Socialpsykologen Roy Baumeister och hans kollegor har konstaterat att de flesta förväntar sig att bli lyckliga av att få barn, men i själva verket tenderar välmåendet att sjunka. Men det är inte så enkelt som att vi skulle bli olyckliga av att få barn. Även om andelen positiva känslor kan minska när barnet har kommit, så kan känslan av mening och tillfredsställelse med livet stärkas. Andra forskare har visat på att det är först på sikt som det går att se att barn stärker välbefinnandet, så de första åren kan alltså vara utmanande – för dig som befinner dig mitt i föräldraparadoxen.
Här ger psykolog Katarina Blom förslag på lösningar som kan underlätta fyra vanliga problem i småbarnslivet: tröttheten, ensamheten, stressen och de svåra känslorna.
Sömnbrist påverkar vår kognition, det vill säga vår förmåga att planera, prioritera, ta beslut med mera. Den påverkar också vår förmåga till känsloreglering, alltså att känna igen, sätta ord på och hantera våra känslor. Om du känner dig ovanligt korkad eller har extra lätt för att bråka med din partner, kan det vara skönt att påminna sig om att problemet troligen har att göra med sömnbrist.
Att små barn sover oroligt i perioder är mer regel än undantag. Som förälder kan man därför behöva träna på acceptans.
När inget av alla sömnknep för att bebisen ska komma till ro fungerar, kan det vara tröstande att släppa taget om problemlösningsstrategierna och påminna sig om att det är okej att det är tufft emellanåt och att det inte alltid kommer att vara så här. Du kan även experimentera med aktiv återhämtning, det vill säga saker som ger dig energi där du själv är aktiv. Det kan handla om att bada med barnet i simhallen, be en kompis om massage, dansa med ditt barn till en favoritlåt eller ta en promenad och lyssna på en podd du gillar.
Det är lätt att känna sig ensam som förälder, även om du konstant är omgiven av familjemedlemmar. En bebis klarar givetvis inte av att möta dina behov så som du som förälder möter bebisens, och det är naturligt att emellanåt känna sig osedd, frustrerad och tvivlande – känslomässigt ensam.
För att vända detta kan du stämma av med dig själv: Vilka behov har du? Vad längtar du efter? Vad känns utmanande i tillvaron? Kan du sätta ord på detta inför andra ökar chansen att känna samhörighet när du väl är i dina vuxna relationer. En av de viktigaste faktorerna för vårt välbefinnande är fungerande nära relationer där vi vågar vara ärliga med hur vi har det. Och kanske är det extra viktigt när vi är i en så utsatt situation som det faktiskt är att vara nybliven förälder.
Som förälder är det vanligt att börja uppfatta tid annorlunda. Antingen är det stressigt och tiden räcker aldrig till. Eller så slår det över i tristess där minuterna står still. Hur ska man egentligen få flow i föräldraskapet? Psykologen Mihaly Csikszentmihalyi menar att flow uppstår när den egna kompetensen på ett perfekt vis möter utmaningsnivån på den aktivitet vi vill klara av – vi känner att vi får ihop tillvaron och en känsla av flyt uppstår.
I läget av frustration och stress handlar det om att sänka kraven för att flow lättare ska kunna uppstå. Som förälder kan det handla om att se över vad som absolut måste ske under en vecka i familjen. Vilka rutiner och aktiviteter går att förenkla (till exempel hur hemlagad maten är) och vad går att helt prioritera bort?
Vi kan underlätta chansen att nå flow genom att öka våra resurser. Det kan göras genom att be om hjälp från släktingar och vänner, eller att köpa in hjälp med städning, matkassar eller barnvakt. Om problemet i stället handlar om att vara understimulerad, så kan du testa att leta efter stimulerande aktiviteter som du kan göra ihop med ditt barn. Bebisbio, att läsa en distanskurs eller ringa en vän kan vara exempel på aktiviteter som stimulerar oss positivt.
Tänk dig att du ska spela en basketmatch. Det är bara en sak som är lite udda – spelplanen ändrar plötsligt lutning medan du dribblar över den och korgen där du ska skjuta mål flyttar hela tiden på sig. Att vara förälder är att lära sig spela ett spel som hela tiden uppdateras, utan att man på förhand vet hur. När ditt barn förändras följer din vardag efter.
Alla upplevelser avspeglas i ditt känsloliv, och som förälder behöver vi hantera nya situationer på rullande band. Det är logiskt att mellan varven bli rädd, arg och sorgsen på sätt som kan kännas oproportionerliga. Att dessutom träna på att känna igen och uttrycka dessa medan du är trött och inte hunnit se till dina egna behov är som att träna nya färdigheter i motvind. Det är utmanande.
En väg framåt kan vara att påminna sig om tre steg i självmedkänsla:
Katarina Blom är lyckopsykolog och har tillsammans med Sara Hammarkrantz skrivit boken Lycka på fullt allvar: En introduktion till positiv psykologi samt Tillsammanseffekten – hur goda relationer gör dig starkare, lyckligare och friskare. Hon är mamma till Sam och Bastian och varvar trötthet med glädje i sitt föräldraskap.
Det här är en kortare version av den ursprungliga artikeln publicerad i Modern Psykologi.
Källor
Baumeister, R. (1991). Meanings of life. New York, NY: Guilford
Baumeister, R. F., Vohs, K. D., Aaker, J. L., & Garbinsky, E. N. (2013). Some key differences between a happy life and a meaningful life. The journal of positive psychology, 8(6), 505-516.
Csikszentmihalyi, M. (2011). Flow: optimal experience psychology.
Hansen, T., Slagsvold, B., & Moum, T. (2009). Childlessness and psychological well-being in midlife and old age: An examination of parental status effects across a range of outcomes. Social Indicators Research, 94(2), 343-362.
