Var snäll mot dig själv tiden efter förlossningen
De första veckorna efter en förlossning kan kännas överväldigande med allt som...
Läs mer
Vad är en förlossningsdepression, vilka vanliga symtom ska man vara uppmärksam på och finns det något sätt att förebygga den? Här berättar Rebecca Svensson, leg. psykolog på Ella, mer om postpartumdepression.
Lindrig nedstämdhet och känslostormar är väldigt vanligt under den första tiden efter förlossningen, och brukar även kallas för baby blues. Om nedstämdheten håller i sig och ger ett lidande efter ungefär två veckor, kan det vara så att du drabbats av en förlossningsdepression. Depression kan låta skrämmande för många, men jag vill ge med dig som läser det här att det finns hjälp att få och att du inte är ensam.
I studier varierar siffrorna något, men det är ungefär 8-15 % av nyblivna mammor som drabbas av förlossningsdepression. En förlossningsdepression behöver inte betyda att du haft en traumatisk förlossning, utan kan börja redan under graviditeten. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på symptom redan då.
Förlossningsdepression, eller postpartumdepression, är lik en “vanlig” depression, men det finns ändå skillnader. Den största skillnaden är ju att du är nybliven förälder med allt vad det innebär. En viktig del i det här är att det kan saknas tid för återhämtning och många är ofta väldigt utmattade efter en förlossning. Det är en stor förändring som sker snabbt. Det är även en faktor som ofta påverkar och det är skuld och skam. Att jämföra sig med andra och att det inte blev som man tänkt sig. “Jag borde vara glad nu”.
Det kan även finnas en del i depressionen som gör att den nyblivna föräldern funderar mycket över att man går miste om den första tiden. Här handlar det ju också om en jämförelse i hur andra beskriver tiden. Ofta är det fler som känner sig nedstämda eller deprimerade, men som inte visar det utåt. För många är det en kämpig tid. En skillnad här är också att depressionen kan drabba en partner.
Ofta pratar man som psykolog om stress- och sårbarhetsmodellen. Att jobba utifrån denna modell kan göra det enklare att förstå depression. Eller varför man drabbas av psykisk ohälsa. Det handlar kortfattat om att vi alla har olika förutsättningar och olika sårbarheter. Men, det är svårt att säga varför just du drabbas och det du behöver ta med dig och veta är att det inte är ditt fel. Ofta är det olika orsaker som samverkar och dessa kan vara genetiska och även beroende på hur våra signalsubstanser i hjärnan ter sig.
Även yttre faktorer kan påverka och ge upphov till depression. Det kan vara att livet förändras drastiskt av något som händer, exempelvis en separation eller förlust. Vi kan också ha olika sårbarhet i grunden och alla dessa faktorer, tillsammans med sårbarheten, kan leda till en depression. Ofta är tröskeln olika hög för olika personer och vi tål lite olika mängder av stress helt enkelt. Även sociala faktorer är en viktig påverkan. Det är ofta en stor omställning att få barn, det kan vara så att det var en oplanerad graviditet som ledde till ökad stress under graviditeten. Ofta ser man också att bristen av ett nätverk kan vara en riskfaktor och leda till mycket ensamhet. Både under graviditeten och efteråt. En annan riskfaktor är en utmanande parrelation på olika sätt, även våld i relationen är en riskfaktor för att utveckla depression.
Då många som drabbas av förlossningsdepression, har en historik av depression sedan tidigare, går det att jobba preventivt. Det är av stor vikt att du berättar hur du mår, redan under graviditeten. Var inte rädd för det. Prognosen är bättre för att då landa lite mjukare i tiden efter att bebis kommit och även att inte drabbas av depression alls eller i en lindrigare form. Redan här finns det stöd att få i form av samtal med barnmorska, psykoterapeut eller psykolog. Även medförälder kan behöva stöttning. Genom att arbeta förebyggande kan du som blivande förälder få lära dig mer om strategier inför första tiden och planera lite kring detta, utifrån ditt mående.
Om du är deprimerad är det viktigt att söka professionell hjälp, men det finns vissa saker du kan tänka på i förebyggande syfte eller vid lindrigare symptom. Till exempel:
Viktigt! Om du har tankar på att inte vilja leva är det viktigt att du söker hjälp hos akutpsykiatrin eller ringer 112 på en gång. Läs mer om var du kan söka vård där du bor på 1177.se.
Källor
Josefsson A, Berg G, Nordin C, Sydsjö G. Prevalence of depressive symptoms in late pregnancy and postpartum. Acta Obstet Gynecol Scand. 2001 Mar;80(3):251-5. doi: 10.1034/j.1600-0412.2001.080003251.x. PMID: 11207491.
Howard LM, Molyneaux E, Dennis CL, Rochat T, Stein A, Milgrom J. Non-psychotic mental disorders in the perinatal period. Lancet. 2014 Nov 15;384(9956):1775-88. doi: 10.1016/S0140-6736(14)61276-9. Epub 2014 Nov 14. PMID: 25455248.
